Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Snillets förbannelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska förhållandena ej glänsande, och den fördomsfrie,
upplyste läkaren vardt för sin »voltairianism» utsatt
för mycket obehag i det kälkborgerliga samhället, som
kunde ha tjänat till förebild för Saltykov-Stjedrins
»Krutogor». Han vågade ej deltaga i umgängeslifvet
af fruktan att bli förolämpad eller rent af misshandlad
för sitt fria språk; allt mer isolerad och misskänd,
förföll han i dryckenskap — den vanliga ryska trösten
— och försummade såväl sin tjänst som sina faderliga
plikter. Hans hustru skildras såsom en god och
ordentlig kvinna, men kunde knappt mer än läsa
innantill och »tänkte mest på mat och kläder».
Det var sålunda under rätt ogynnsamma
förhållanden som Vissarion uppväxte i föräldrahemmet. Faderns
olyckliga böjelse för glaset gick i arf till de båda andra
sönerna, som blefvo afsigkomna odågor, och Bjelinski
skref själf till sin vän Botkin om sina dystra
familjeminnen: »Att hafva haft far och mor endast för att
i deras död se en befrielse, följaktligen icke en
förlust, utan snarare vinst, och att äga en bror och en
syster utan att förstå, hvarför och i hvad afseende
de äro syskon, samt ännu en bror, med hvilken man
är förenad blott genom en känsla af medlidande —
allt detta är i sanning föga hugnesamt.»
Bjelinskis skolgång lämnar ett nytt bidrag till den
ryska pedagogikens underliga historia. I folkskolan
hade han med tillhjälp af den privata uppfostran i
hemmet lyckats draga största möjliga gagn af den
torftiga undervisningen; men sämre var det beställdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
