- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
66

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter en kort men modig strid strök Mepublikanuren flagg och gick under
i brist på understöd.

På tal om ofvannämda Olof Johnson måste man medgifva, att ban
var i rätt många afseenden en sällsynt karaktär. Han var en sorts Jay
Gould till skaplynnet. Han ansåg ingenting omöjligt, och med ville
han vara hvarhelst det gälde att företaga något nytt, som lofvade
framgång. Men ban nöjde sig icke gerna att endast vara med: han vill leda.
Dertill berättigades ban ock^å på grund af många egenskaper, såsom
en kraftfull vilja, klar affärsblick, djerfhet (ej utan försigtighet) och
¿rift. Han var en af de förnämsta befordrarne af förslaget att bygga
“The American Central R. R.,” som skulle löpa från Fort Wayne i
Indiana genom Illinois till Iowa. Flera framstående personer, bland andra
Robert C. Scbenk, f. d. amerikansk minister i England, stälde sig i
spetsen ocb ingåfvo på så sätt förtroende för företaget. Bishop
Hill-kolonien åtog sig då att lägga banbanken från Indianas gränslinie till
Mississippi-floden ocb tecknade sig på samma gång för aktier till ett
belopp af $1,000,000. Men sedan den utfört en ganska dryg del af
arbetet, blefvo aktierna värdelösa och hela företaget afstannade, med
påföljd att kolonien led en kännbar förlust. Om emellertid 1857 års kris
icke kommit emellan ocb omöjliggjort arbetets fortsättande, så bade —
det medgifves af sakkännare — kolonien bär riktat sig med en ofantlig
summa såsom vinst på affären.

Under Galvas tidigaste skede vistades der en svensk familj, som
bette Youngberg (Ljungberg?) och dref en liten handelsrörelse i den af

A. R. Soper nu använda lokalen, ocb en dörr venster om honom bade
en eccentrisk svensk vid namn Eric Quick slagit sig ner såsom
urrepa-rerare, vid sidan om hvilket yrke ban egde åtskilliga andra
sysselsättningar, emedan han gick ocb gälde som en slags tusenkonstnär. Båda
dessa personer bo nu i Kalifornien, såvida de ej nyligen tagit afsked af
tiden ocb följt med den stora skara, som utvandrar till det okända
landet.

Yi ha nu sett, att vårt folk utgjort en aktningsvärd faktor vid
framkallandet af Galva-samhället. Det oaktadt hafva svenskarne bär icke
hunnit någon numerisk styrka. En af orsakerna bärtill är den
omständigheten att de i början gingo miste om det fotfäste, som fordrades
för ditlockning af landsmän. De, hvilka deltogo i “köpingens” danande,
tillhörde nemligen Bisbop Hill, der de ägde sina såväl timliga som
andliga bem och dit de hvarje lördagsqväll begåfvo sig, för att åter*
vända på måndags morgonen, styrkta till tron af den själaföda, de under
söndagen hade åtnjutit. En liten förändring i detta förhållande
inträffade 1861, då kolonien defacto upplöstes och då Galva på grund häraf
erböll en liten tillökning till sin svenska befolkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free