Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akademiska Biblioteket i Upsala förvarade Codex af
de fyra Evangelisterna i mœsogöthisk
öfversättning, af Ulphilas, allmännast känd under namn
af Codex argenteus, har, som vår store filolog
och fornforskare Ihre bevisat, äfven på detta
sätt tillkommit 8). Dessa stämplar funno
sedermera en ännu vidsträcktare användning. Man
har i en gammal katalog från 1300:talet öfver
ett kloster-bibliothek i Wiblingen i Schwaben
funnit antecknadt om en der befintlig skrift ”att
den var stampatus in papiro, non scriptus”,
tryckt på papper, icke skrifven 9), hvaraf
man finner, att äfven hela böcker på detta sätt
tillkommit mer än 100 år före den egentliga
boktryckerikonstens uppfinning.
Formskärarekonsten, eller konsten att i
taflor af träd eller andra ämnen inskära bilder
och inskrifter, att tillverka så kallade träsnitt,
af Kineserna känd och utöfvad redan långt före
Christi födelse, hade, mot slutet af medeltiden,
utvecklat sig till allt större fullkomlighet. De, som
idkade den, befinnas redan på 1300:talet hafva i
Holland, Frankrike och Tyskland utgjort ett
särskilt skrå med Evangelisten Lucas (som påstås
hafva varit målare) till sin Beskyddare. I Paris
fanns en sådan redan 1391, som 1430 var i så
stort anseende, att den erhöll frihet från alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
