Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Teaterdirektören baron Hamilton hade välvilligt och
uppmuntrande mottagit mitt förstlingsarbete »En Komedi»,
i hvilket lustspel jag skulle debutera. Som orlofssedel för
stycket bifogades ett bref från dåvarande professor Tho-
mander, som granskat pjesen och efter åtskilliga vänliga
omdömen afslutade sin kritiska epistel med det välvisa rådet:
»Litet mindre »Gud» och litet mindre »Fan» i dialogen
skulle inte skada stycket, som, enligt min tanke, inte be-
höfver anlita sådana stormakter, för att göra lycka.»
Från teaterverldens högre regioner omhuldades jag,
såsom jag sagt, på det hjertligaste, men det återstod för
mig, att göra mitt inträde mellan kulisserna. Det var un-
der en förmiddagsrepetition jag första gången trefvade mig
fram i det dunkel, som den tiden, under oljelampornas
period, gjorde scenen åtminstone under öfningstimmarna
nästan till en förgård åt grafven. Min hvita studentmössa
blef dock snart en sorts fyrbåk, som lotsade de repeteran-
des blickar till min ringa person. Jag hörde ett sakta
mummel: Ȁr det han, debutanten, han som skrifvit pje-
sen?» Jag gjorde en artig och ödmjuk bugning, som besva-
rades af ingen, ty ingen kunde egentligen taga den för sin
räkning, då jag icke blifvit för någon presenterad. Snart
framträdde en fryntlig, rättfram man, som jag i början tog
för en sjökapten, men som befanns vara teaterregissören.
»Jaså, herrn ä’ här; baron har talt med mig om herrn.
Nå, när ä’ herrn klar med sina affärer?»
»Vore allt så klart som mina affärer», genmälte jag
i samma frimodiga ton, -— »skulle affären genast vara
klar, men nu behöfver den allt tid på sig, för att klarna
litet mera.»
»Jaså, herrn ä’ ordlekare; tjenare sa’ Krusen.»
Vid denna på en gång buttra och muntra replik hör-
des ett och annat bifallande skratt från de närmast stå-
ende, och en liten mager man pepprade regissörens svar
med det tillägget: »ordlekare, det vill säga i öfversättning
på abcboksvers:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
