Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
och olämpliga stund, för att ni må inse renheten i mina
afsigter. Jag lofvar vid himlen, att aldrig tala ett ord
till er om kärlek, att lemna för alltid den familj, som icke
kan bli min; men jag besvär er vid er ömhet, er pligt
mot era föräldrar, försmå inte det skydd, den hjelp en
broder erbjuder er. Denna fasans natt kan kanske lägga
er på dödsbädden; ni skälfver, ni ryser, ni är kanske redan
genomförkyld; hemta litet lifsvärme från mitt öfverflöd
deraf.» Olivia hade vändt sig bort, hon hackade tänderna
af köld, men mitt skarpa öra uppsnappade ljudet af ett
suckande: »det är förskräckligt!»
Plötsligen sprang hon xipp från sin mossbädd.
Ȁnnu har jag litet krafter qvar. Jag vill dansa och
hoppa tills det blir ljusan dag; det här är ju i alla fall
mera ett lustigt än ett tragiskt äfventyr. Magistern tar
det alldeles för högtidligt.» Och hon försökte beledsaga
,sina ord med ett af sina vanliga silfverskratt, men löjet
klämdes till döds mellan hennes af kylan skälfvande läppar.
Mörkret hindrade henne att spatsera, hvarföre hon,
stödd vid en trädgren, började sina gymnastiska evolutioner.
Jag sökte anslå samma skämtsamma ton som hon sjelf,
och uppbjöd henne till en polka af stationär natur.
Och så hoppade vi några minuter som ett par dårar
på den lilla trånga platsen, tills Olivia dignande af mat-
tighet lutade sitt hufvud mot min axel och höll sig uppe
vid mitt klappande bröst.
»Mina kroppskrafter äro svagare än min fasta vilja.
Förlåt mig, herr magister!» Och jag tryckte henne sakta
mot mitt sjudande hjerta. Jag kände hennes eget bulta
hårdt mot mitt. Pligtkänsla och böjelse hamrade i kapp
inom dessa känslornas härdar.
Vi stodo så några minuter under fullkomlig tystnad.
Jag märkte att en svår strid utkämpades inom Olivias
bröst, jag kände, att hon suckade, och jag anade, att hon
fälde tårar.
Om någonsin man kan tala om att sväfva mellan him-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
