Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
dessa unga lida af anemi, jag för min del tycker, att de
se ut som små fullblodiga tjufpojkar hela sällskapet, trots
deras lugna yttre. Men klockan slår, lofstunden är inne.
Lifsluften i skolsalen måste ha varit starkt elektrisk, ty
den urladdar sig blixtsnabbt i en orkan, som hvirflar ned
på skolgården, och som der tumlar om, så att stickor och
strån flyga högt i vädret.
Aro alla dessa små vildkattor anemister? Jag begriper
det ej, jag vet bara, att de äro Klarister, Jakobister eller
Elementarister.
Jag vet — mitt herrskap — vidare, att om jag spörjer
någon af de der rörliga figurerna — ifall lian ger sig
andrum att stanna vid ett spörsmål — om inte riset, kar-
basen eller rottingen nyligen varit på profossbesök i skolan,
så skall han skratta mig midt i ansigtet.
»Riset, karbasen eller rottingen?» — skulle han spet-
sigt svara mig — ä’ för oss okända storheter, min herre,
— vi ha bara en »stryk-hlass» — men för att komma dit,
behöfver man så många anmärkningar, att man ska’ vara
ett rigtigt odjur eller en odåga. Men vi ha inte så’na
personnager i vår skola. Och skulle någon sjunka så djupt,
att han verkligen komme i »stryk-klassen», så aktar han
sig nog der för en ytterligare anmärkning, och det är enda
sättet att ändtligen förpassas till »strykrummet». Nej, min
herre, jag har varit i fyra år här i Elementarskolan, men
aldrig har jag sett eller hört någon som fått stryk. Fy,
min herre, man har väl sin kungliga svenska ambition.
Och den värde talaren kastar en halft föraktlig blick
på frågaren, svänger sig om på klacken, ger närmaste kam-
rat en väldig boxarepuff i magen, får en puff tillbaka,
och tumlar så om med sin motståndare under en lefnads-
lust, som kommer hvarje skräddare och skomakare att
klappa händerna, ty der fick tröjuppslaget en qvarterslång
remna, och der trillade stöfvelklacken ända bort till ränn-
stenen.
Ja, mitt herrskap, jag för min ringa del vågar tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
