Note:
This work was first published in 1970, less than 70 years ago.
Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago.
Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- På tal om Epidamnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På tal om Epidamnos
Vi hade kommit från Shkodra och var på väg till Fieri och
övernattade på hotell Adriatik i Durres. Det var den åttonde september
och turistsäsongen höll på att ta slut. På kvällen stod vi på terrassen
utanför vårt rum. Rökte, lyssnade till havet.
— Här grundades staden Epidamnos för tvåtusenfemhundra år
sedan, sade Gun. Ett bördigt uppland och en skyddad hamn.
Mitt i natten vaknade vi av skånska toner. Tre affärsmän från
Malmö hade anlänt. De satt nu på terrassen utanför vårt
hotellfönster. Drack vin och pratade. De hade mycket trevligt. Skrattade
högt. De tystnade först fram mot tretiden på morgonen. Vi låg i
mörkret, det luktade hav i rummet. Gun sade:
— Och det var här i denna avlägsna koloni som Peloponnesiska
kriget egentligen började. Det läste jag i Frasheris albanska historia.
Aristokratin fördrevs av folket. Men både aristokrater och folk var
slavägare och hela det stora kriget blev ett krig om makten över
marknaderna och makten över slavarna.
Romarna föredrog att kalla staden vid dess andra namn;
Dyrrachium. Det var nu inte så konstigt. Epidamnos lät alltför mycket
som ”damnum”; skada, förlust, nederlag. Nu var det ju så att
Durres’ historia blev en historia om ständiga nederlag. Striden om
Durres tog ju inte slut med Peleponnesiska kriget.
Här vid Durres segrade Pompejus för sista gången över Caesar
innan han tågade mot sitt stora nederlag vid Farsalos. Hit kom
Teoderik — den store kallad — med sina östgoter år 481. Hit kom
bulgarerna. Hit kom normanderna — Robert Guiscard lät plundra
Durres 1082. Hit kom korsfarare och äventyrare av alla slag.
Venedig erövrade Durres och förlorade Durres och erövrade det åter.
Karl av Anjou — Ludvig den Heliges yngre bror — höll Durres
besatt när han utropade Konungariket Arbëria. Serberna och
venetianarna stred om Durres och turkarna erövrade staden 1501.
Det var inte en tillfällighet att Durres blev omstritt. Det låg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jmalbansk/0014.html
