Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att grunda ett rike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedig förlorade makten över de albanska kuststäderna; därmed bli
ett direkt hot (allvarligare än det osmanska) mot Venedigs kontroll
över handelsvägarna på Adriatiska havet.
Venedig säkrade sig därför makten över staden Danje ovanför
Shkodra, utnyttjade sina diplomatiska kanaler för att söka spränga
”Albanska Ligan” och få Skanderbeg avsatt. På hösten 1447 bröt
kriget ut mellan Venedig och ”Albanska Ligan”.
Skanderbeg allierade sig med despoten av Serbien och konungen
av Neapel — i sin tur allierad med Milano som låg i krig med
Venedig om Lombardiet. Venedig tog kontakt med sultanen och framhöll
att denne måste återuppta sitt krig mot ”Albanska Ligan” och
återerövra Albanien. Den 4 mars utlovade Venedig också en
livstidspension på 100 gulddukater i månaden till den som kunde döda
Skanderbeg.
Venedig tog upp fredsförhandlingar med Skanderbeg; men
förhalade dessa i väntan på att osmanema —- som de lovat -— skulle
anfalla Albanien. I juni år 1448 ryckte en stor osmansk här in i
Albanien anförd av sultan Murad II. Skanderbeg ryckte då in på
venetianskt område med 10 000 man, reste de livegna till kamp mot de
venetianska herrarna och besegrade i grund den venetianska hären
och vände för att ta upp kampen mot Murad II. Då osmanerna var
numerärt mycket överlägsna lät Skanderbeg det inte komma till
något avgörande slag utan nöjde sig med det lilla kriget, guerillakriget.
Då Hunyad åter samlade de ungerska styrkorna fick Murad II dra
sig ur Albanien. Skanderbeg gjorde fred med Venedig. Venedig
lovade att betala en årlig pension om 1 400 gulddukater till
Skanderbeg. Skanderbeg var allierad med Hunyad mot osmanema och
uppmanades nu av denne att förena sig med honom.
Fredsförhandlingarna med Venedig hade dock dragit ut på tiden. Despoten av Serbien
som var fientligt inställd mot ungrarna och ville bevara sina goda
relationer med osmanerna hindrade dock Skanderbegs trupper att
passera sitt område. Han informerade också sultanen om Hunyads
rörelser och Skanderbeg hann inte fram i tid och den ungerska hären
blev slagen och Hunyad fängslad av despoten av Serbien. Som hämnd
för detta skövlade de albanska trupperna stora områden i Serbien.
Jag tänker inte fortsätta att beskriva det närmaste kvartsseklets
krig och utrikespolitik på detta sätt. Det var dock nödvändigt att
visa att dessa fjortonhundratalets krig på Balkan inte kan beskrivas i
termerna ”kristenhet” gentemot ”de otrogna”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
