Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att lära känna sina vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skattade” den brittiska politiken.
Men denna garanti var ingen garanti för Sovjetunionen. Om
Hitler kom överens med fascistledama i Polen skulle han fortfarande ha
fria händer i öster. En vecka därefter lät Mussolini i lugn och ro sina
trupper ockupera Albanien. Den 11 april framhöll
sovjetambassadö-ren i London att man måste komma överens om hur aggressorerna
skulle kunna stoppas genom gemensamma åtgärder. Men i stället
utfärdade Frankrike och Storbritannien garantier för Rumänien och
Grekland.
Den sovjetiska regeringen påpekade — genom Litvinov — den 17
april 1939 att de garantier som Frankrike och Storbritannien strödde
omkring sig var av tveksamt värde; ty om Polen eller Rumänien
till-lät genommarsch av tyska trupper för ett angrepp mot
Sovjetunionen ... då fanns ingenting som hindrade Frankrike och
Storbritannien att förklara sig neutrala och iaktta en
”icke-inblandningspoli-tik”. Litvinov krävde en verklig militärpakt innebärande ömsesidigt
bistånd i händelse av angrepp.
Det dröjde till 8 maj innan sovjetregeringen fick något svar.
Under tiden hade de brittiska och franska regeringarna ingående
diskussioner om hur de skulle kunna undvika att gå med på
Sovjetunionens förslag. Chamberlain hycklade vidare. Den brittiske
ämbetsman som äntligen sändes till Moskva den 12 juni 1939 hade inget
mandat att besluta om någonting.
Stalins analys av den 10 mars 1939 hade visat sig riktig. Den
brittiska och franska diplomatin strävade efter att släppa loss Hitler mot
Sovjetunionen i Europa. Så kunde deras härskande klass säkra rovet
och behålla sin världsmakt. För att nå detta mål var de beredda att
offra österrikare och etiopier, kineser och spanjorer, tjecker,
slovaker och albaner.
Men Stalin hade synat deras kort, han drog ett tjockt streck
genom deras räkning. Med non-aggressionspakten mellan Tyskland
och Sovjetunionen slutade ”den stora och farliga lek, som
icke-in-blandningspolitikens anhängare börjat.. . med ett allvarligt fiasko
för dem själva”. Sovjetunionen fick andrum att bygga upp sin
industri och sin militärmakt inför det kommande angreppet.
Men de som talade om det albanska folket och dess kamp mot de
fascistiska ockupanterna under non-aggressionspaktens tid var inte
London och Paris som skyndade sig att förklara Albanien ett
italienskt intresse och åter började spela samma spel med Italien som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
