Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den utstötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN UTSTÖTTE.
47
Förrädaren ! Det var Gjuk, Ungs käre
vän.
Hvad för något, tänkte Ung och blef
stel i hela kroppen, hvad var det Gjuk
sade? Hur kunde det vara möjligt att
han ville sätta sig i spetsen för flocken
och vara den förste att förbanna honom?
Var det Gjuk som kom där, förvriden i
dragen, med köttet upptändt af ondska, var
det den blide Gjuk som fradgande och
med högt uppräckta, skälfvande händer
gick honom närmare och närmare in på
lifvet, med en kör af de andras skall
bakom sig.
Ung vek icke, men han började
känna det tungt för bröstet, fnös ett
par gånger våldsamt, förlorade
själf-behärskningen. Men ännu hoppades
han på en försoning. Han ville
förklara sig, försökte att säga något, och
när de bara tjöto honom ned
undersökte hans stillatigande i sitt sinne om
de då verkligen hade rätt. Var han
en förrädare? Hade han icke velat just
deras frälsning, i en större omfattning
än de förstodo? Kunde icke ens Gjuk
tänka sig detta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
