Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121.
Pettersson han är ju så jävla enfaldig och
dum-mer, så vi kan gå in där var morron om vi vill.
De mindre och flickorna får vänta utanför eller
gå i förväg och Helig-Kristinas pojkar törs inte
vara med. Pettersson möter i dörren och Bertil
stammar att det var så, att vi gärna ville titta
inom och se på hönsen.
Jaamen, pojkar, säger Pettersson med sin hesa
och lite bräkiga röst, joo, dom ska jag gärna
visa er, hönsen. Och så går han kring med dem
i hönshuset och pratar så utförligt han kan om
hönsskötsel och om de olika hönsraserna. Jaa,
säger pojkarna, jaha, jaså. (Och händerna ner
i äggbalarna!) Så detta är vit leghorn då? Jo,
och så ser äggen ut och här ha vi Minorca, det
är bra ras och granna ägg — di bruna där —
och Plymouth–(jaså, säger pojkarna:
händerna i balarna) och den här hönan den straffade
jag i går, tjudrade henne vid ett trä, dä en le
jävel, bräker Pettersson med ett tonfall som om
han vore söndagsskollärare. Och det bästa man
kan ge dom är havregröt, det är en närande föda.
Ja, dä klart, säger pojkarna, och tack då
Pettersson för han va snäll och lät oss si på hönsen.
Och Pettersson fortsätter att tala om hönsskötsel
— och tack då pojkar för ni kom in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
