Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123.
helga Guds namn, du store drasut — upp med
dej, du är inte längre än att du törs stå rak ändå!
Zätterlund står som ett illa hopkommet
frågetecken.
Och i salen intill uppehåller sig fröken Ellida
vid vådorna av att stjäla. Gud förbjuder oss i
sitt sjunde bud att stjäla — och hur går det för
den som stjäl? — Illa, svarar Bertil Toresson.
Just det, det går mycket illa både här i
världen och i den tillkommande. Och hon talar
vädjande till barnen om hur farligt det är och
belyser det med exempel, som hon känner till. Om
hur någon föll för frestelsen att stjäla en ytterst
ringa sak och så slutade som en stortjuv. Hon
frågar på vidare: Om du hittar en slant på
skolgården och så behåller den utan vidare — vad
begår du då? Och om du är utan vad du
behöver till livets nödtorft, är det då rätt att stjäla?
Händer viftar här och där, hon fiskar upp de
svar hon väntar sig. — Men om du är fattig och
inte vet dej nån råd, hur ska du då göra? —
Be till Gud, piper en flickstämma. — Alldeles.
Du ska be till Gud, din fader, för han låter inte
minsta sparv förgås o. s. v. — Och om vi någon
gång skulle känna en frestelse att tillägna oss
något som inte är vårt — hur ska vi då göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
