Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178.
andra om den döde — de har olika erfarenheter
och minnen. Släktingarna har roliga och lustiga
hågkomster. Ingen vill säga något direkt
ofördelaktigt. Det enda är det som Kristina säger,
att han kunde levat än och haft det bra, om det
inte varit brännvinets skull, som han inte kunde
låta bli. Och Karin instämmer däri: Ja
herregud, om han hade varit som en vanlig människa,
kunde han haft det bra. (Och hon menar: Jag
kunde haft det bra. Vi.)
Ivar hör knappt på detta. Han har hört det
så ofta och det är väl sant, men det är väl
ingenting att prata om nu. Han står och ser på kistan,
på faderns ansikte, på de döda händerna.
Han har aldrig sett en död förr och för första
gången står han riktigt och tänker över döden.
Och han tänker över själen, livet. För en vecka
sedan såg han fadern — han levde, rörde sig,
talade, hade bekymmer. Nu är det ingenting.
Han har kvar alla sina lemmar, hans ansikte är
sig likt, bara tommare och lugnare, alldeles
likgiltigt. Han känner det som en verklighet, att
det finns själ, att det var själen som fanns —
när han nu tänker på sin far — att det var den
som kom fadern att vara så och så. Nu är den
borta. Men var — var?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
