- Project Runeberg -  Karl XII:s värja /
86

(1878) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

— Herre Gud, kungen! Och den fördömde
sarma-ten, som slog itu min värja!

— Tag min, ropade kung Karl, som var så inklämd,
att han icke kunde göra en enda stöt. Tag den, den
håller!

Med dessa ord lyfte ban icke utan ansträngning sin
värja öfver hufvudet, och ehuru många polska armar
sträcktes ut för att bemäktiga sig vapnet såsom en trofé, så
lyckades det dock kungen, att medels en rörelse med
handen kasta värjan öfver till Anders Käck.

Den tappre ryttarens ögon glänste af fröjd, då han
nu höll hjeltekonungens profvade vapen i händerna. Med
båda händerna omfattande fästet började han ånyo
bearbeta polackarnes skallar med den verkan, att man efter
man tjutande och blödande tumlade omkull. Detta gaf
plats, och i det tomrum, som uppstod, framstörtade
Hjalmar Stålros. Hans blickar fasthängde envist vid Johan
Saphiea, hans medtäflare om den sköna Anna
Koniecpolskys hand. Men derpå tänkte han icke nu; han
endast såg den fara, som från qvartianöfversten hotade
kung Karl.

Johan Saphiea hade redan lyftat svärdet öfver
konungens hufvud, då ett häftigt hugg plötsligt träffade
den lyftade armen. Svärdet sjönk ned utan att skada,,
men från den sårade polackens läppar flödade en
ordentlig ström af eder, och innan Johan Saphiea hann sätta
sig till vidare motvärn, fann han sig liggande på
golfvet. öfver honom låg Hjalmar med knät på den fallne»
bröst och med värjspetsen på hans strupe.

— Gif er, sade fänriken, annars är ni dödens ma»
på ögonblicket.

Saphiea svarade intet.

I detta ögonblick framstörtade Adam Lewenhaupt,
åtföljd af sin skara. Nu var allt motstånd slut från
polackarnes sida ; de gåfvo sig på nåd och onåd, och skum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/k12varja/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free