Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannesburg 16. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På slaget 12 stod utanför vårt hotell generalkonsul
Fevrells bil, förd av en artig, i vitt livré klädd zuluer
(halvblod) och vi begåvo oss på utmärkta villakantade
asfaltvägar på väg till Pretoria. Två rader träd kanta
vägen — de inre pinjer och de yttre eucalyptus. Bilar,
oxvagnar. Betesmarker med massor av termitstackar
som gråa vårtor i terrängen, majsfält från horisont
till horisont. Negresser med ungar på ryggen och
väldiga bördor på huvudet. Akaciealléer. Blåa höjder i
fjärran. Ideallandskap! Jämnt en timme tog vägen från
hotellet i Johannesburg till generalkonsulatet i
Pretoria. Några minuter hade vi stannat utanför Transvaals
regeringsbyggnad för att beundra utsikten över staden
därifrån. Jag hann se att Oom Pauls stad var vacker
och holländskt rigoröst putsad och fin.
Om jag vidare berättar att vi åto lunch hos ett
mycket älskvärt värdfolk i ett mycket vackert hem, där
jag slapp tala politik och där en basutoneger passade
upp utmärkt, bör denna relation vara nog för den vise!
Utom oss fanns en annan gäst, ingenjör Johan
Drakenberg, chef för ASEA:s filial i Johannesburg, vilken
var nog vänlig att frakta oss till vår nästa adress,
Julius Stades svåger Chris Rabie i Brakpan, en liten stad
öster om Johannesburg. För denna skjuts skall Johan
Drakenberg ha ett evigt tack. Utan honom hade vi
aldrig kommit fram till Rabies, där vi skulle äta
middag. Det blev mörkt och svårt att hitta bland de otaliga
vägarna omkring guldstaden och de få negrer vi kunde
fråga om vägen gåvo oss gåtlika svar. Det blev så
kolsvart att jag som är åtskilligt nattblind icke såg stort
längre än en tusendels millimeter utanför mina
ögonglober. Drakenberg hade själv middag i sitt hem och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
