- Project Runeberg -  Med Kaaparen till Afrika /
180

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi himmelsfärdsdag 21. 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drakenberg har tålamod med min invaliditet och jag får
vila framför de djur som intressera mig mest.
Trädgården är full av promenerande — jag undrar om jag
inte har rätt då jag tycker att ett uttryck av
hemlöshet vilar över alla ansikten jag möter. Men alla vita
äro ju ganska färska immigranter här. Och plötsligt
får jag en stor känsla av ensamhet, av hemlängtan —
solen skymmes, allt blir trist. Det är alla dessa djur
som höra hemma här, dessa lejon och antiloper och
tjockhudingar, och det är jag som är instängd, fången
långt borta från hemmet. Vad hjälper det mig att jag
går på guldgrund, att en av världens ekonomiska poler
finns här under mina fötter — — — Men nu komma
Drakenberg och Hugo och lyfta upp mig ur mina
penséer. Vi äro inviterade till middag hos ingenjören
och han vill först visa oss litet av Johannesburgs
situationsbild. Han är en utmärkt cicerone.

Gästerna hos ingenjör Drakenberg voro
ingenjörerna Sandström med fru, Nordström och författaren
och globetrottern, utgivaren av den utmärkta
tidskriften AFRICA, revealed by words and picture, Aleko
Lilius.


Middagen blev glad och svensk — det dröjde inte
länge förrän alla voro bröder som tyckte sig ha känt
varandra länge. Särskilt intressant tyckte jag det vara
att träffa Aleko Lilius, vars alla böcker jag läst och
vars öden jag följt med spänning fast ledsamt nog
bara på avstånd, ehuru han en gång som ung
gymnasist i sällskap med ett par likasinnade äventyrare sökt
mig i Grisslehamn. Jag hade inte varit hemma, men
ungdomarna hade omhändertagits av min hustru som
försett dem med det som hör till livets nödtorft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaaparen/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free