Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där nere var bara lek. Jag börjar med att kasta ner en
liten ask på ett tiotal rökpinnar och den morian som
blir den lycklige delar genast med sig åt båtlaget, ty
alla äro fina kamrater.
Ögonvitor blänka, tandrader blänka, de nakna, sköna
kropparna blänka som mörk våt choklad. Det är
obeskrivligt vackert och pittoreskt. Då och då äntrar en
man repstegen med ett vitt papper i munnen, något
kvitto som ger honom någon funktion vid lastningen.
I aktern på varje båt står rorsmannen hela tiden och
är för hög att delta i de andras simpla skrän. Han är
en würdenträger, en man av hög rang, och som tecken
på sin värdighet har han några trasor på sig, en
gammal blus, en underbar hatt från syndaflodens tid
eller en mössa. En särdeles hög person bär omkring
sina länder en trasig gammal säck med Saltsjökvarns
firmamärke. Men de övriga äro härligt nakna med
endast en liten trasa som fikonalöv.
Jag kastar cigarretter, Hugo Lindberg kastar, alla
kasta.
— Massa, massa, me good boy, massa!
Roddarna höja på skämt sina trespetsade vita eller
gröna årblad — Neptuni treuddar — mot varandra,
störta sig i sjön, dyka under båtarna. En båtstyrare
låter nonchalant, medan han tänder sin cigarrett, sin
långa åra falla i sjön. Den räckes honom genast av
en simmare.
Skriket och tjattret lät först som slagsmål, krig och
örlig. Men nu låter det som en småbarnsskola under
rasten, vackra barn som bara tänka på mat,
fortplantning och dans. Ty i denna del av världen tycks ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
