- Project Runeberg -  Med Kaaparen till Afrika /
306

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lördag 20. 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motvind. Skepparn, skåning från Mölle, begagnade
tillfället att besöka sitt hem och kommenderade
storbåten i sjön bemannad med konstapeln, en lättmatros
och en jungman. De rodde i land strax efter
frukosten. Dagen var en lördag. Vi kvarvarande ombord
hade endast att snygga upp fartyget till söndagen, ett
lättare rengöringsarbete som snart var färdigt.

Förmiddagen gick, men äldste man i skansen
började plötsligt få allt flera ärenden frampå backen.
För var gång han kom tillbaka, såg han allt lurigare
ut och hans röda tudelade skägg var vått. Klockan 12
tornade vi in till middag och till vår oförställda
glädje bjöd Lundgren lättmatrosen och oss två
jungmän på en sup. Stewarden fick också en i en stor
bleckmugg. På alla våra frågor varifrån han fått
brännvinet, gav han undvikande svar, bara lallade. Men
bakom huvudkudden i hans koj såg jag halsarna av
fyra välkorkade flaskor Aalborgs akvavit sticka upp.

En kattrejare hade seglat förbi, kryssat under
bogsprötet och antagligen gjort fast i waterstaget.
Lundgren hade ju hållit till mycket på backen och nu
kunde vi förstå orsaken.

Efter middagsrastens slut började förste styrman,
som i ensamt majestät ätit middag akter ut, väsnas om
några oldropes som saknades. Ingen visste något om
dem, men styrman gav Lundgren en misstänksam blick.
Denne öppnade sina talgiga ögon och bedyrade mer
högljutt än någon annan sin oskuld. Styrmannen gav
honom en oljad blick till, men sade intet.

Snart fingo vi emellertid annat att tänka på.
Halvvägs till land, på ungefär 2,000 meters håll, upptäckte
vi vår storbåt, som gjorde underliga kurvor och styrde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaaparen/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free