Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang. Kansliskrifvelser och andra uppsatser helt eller delvis af konung Karl XII:s hand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jagh är ännu beständig, at iagh håller plenus consilii
vara bättre än som plenus pecunice.
Ett godt rådh, oansedt det heeter god t, så är det
likvist en mächta svag och lamm sa ak. Ty een rådigh
man är äntå aldrig säker ther om, at hans goda rådh
kommer till een godh ändskap. Men Pecunia är en stark
ting i verlden. Ty den som hafver fullt op där utaf, han
uträttar genast alt, hvadh honom lyster, om han elliest
vill våga något.
Then, som är plenus pecunice ocli intet plenus consilii,
så tör han så läggia an sina penningar, at han är aldrig
till svars medh.
Det kommer migh lijkavist före som een alt för stilla
och sachtmodigh saak till at sittia in om väggiarne och
viska gode rådh fram. Men till at hafva penningar och
bruka them, det gifver stort anseende i verlden. Een rijk
man vördas af alt folket, hvaremoot en godh rådgifvare
är esomoftast litet eller alz intet bekant.
Det är väl sant. at thet sijr så slätt ut till att sittia
inom väggarna med råd. Men när thet kommer till ändan,
så har han giort bäst, och then får skam, som prunkade
medh sina peningar. Altså är thet första bättre.
Men ett godt rådh har så monga emootståndare till
at brytas medh, nemligen andras onda rådh, elake
uttyd-ningar, afvund och föracht. Pecunia är een lyckelig ting;
henne förachtar ingen; ingen klagar eller för t ryter något
på henne. Derföre är det iu bättre at hafva beskaffa
med pecuniae än som medh det förtretelige consilio.
Men när han bryter sigli igönom sådana här svårheter
och när han har gått ut ther med, så har han större beröm
än then andra. Och som H. Nordenhi\e]lm sagt, at dhe läre
läggia lijte ther uppå, så är thet väl sant, men när the hafve
litet fått spelat, så blifver theras saak uplyst. Tå är han
åter igen een ärlig karl och kanskee ärligare karl än som
den, som har slaget sig på penningar.
Jagh förer då Herren till sinnes det gamble
ordspråket, at penningelöös är altidh rådlöös. Men tvertom är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
