Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det oväntade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket han, som han sade, säkert skulle komma förr
eller senare. Vid sådana tillfällen spände hon båda
hanarna på geväret och var beredd att låta honom dö
om det skulle lyckats honom att slita sig lös, och hon
skälvde och skakade och var svimningsf ärdig av ångest
och spänning.
Men efter hand mjuknade Dennin. Det föreföll
henne som om han blivit trött av den evigt vilande
ställningen. Han började tigga och be om att bli släppt
lös. Han kom med alla slags förvirrade löften. Han
skulle inte göra dem något ont. Han skulle själv resa
nedåt kusten och överlämna sig till myndigheterna.
Han skulle ge dem sin andel av guldet. Han skulle
ge sig in mitt i ödemarken och aldrig mer visa sig
för civiliserade människor. Han skulle göra slut på
sig själv, om hon blott ville försätta honom i frihet.
Det slutade i regel med att han förlorade herraväldet
över sig själv och började att rasa, till, dess hon var
rädd för att han skulle få hjärtslag, men hon skakade
alltid på huvudet och nekade honom den frihet, för
vars skull han arbetat upp sig till ett sådant raseri.
Men veckorna gick, och han blev ständigt mera
medgörlig. Och alltmera gjorde sig tröttheten gällande.
"Jag är så trött, så trött!" kunde han mumla, och han
flyttade huvudet fram och tillbaka på kudden som ett
bortskämt barn. Något senare började han lidelsefullt
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
