Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargungarnas färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är en tavla, sade jag. Det är livet. Du har
själv sett liknande saker.
Han såg begrundande på mig och sade mycket
långsamt:
— Nej, som du säger finns det inget slut på det.
Ingen kommer nånsin att få veta vad slutet blir. Och
ändå är det sant. Jag har sett det. Det är livet.
En lång stund rökte han under tystnad, medan han
vägde den vite mannens visdom, när den ger sig
uttryck i bildande konst, och försökte att finna
bekräftelse på den i det verkliga livet och vad därtill hörde.
Han nickade ett par gånger, och en eller ett par gånger
utstötte han en grymtning. Sedan knackade han ur
sin pipa, stoppade den åter med omsorg, och efter att
en stund ha suttit försjunken i djupa tankar tände
han den på nytt.
— Då har jag också sett många bilder ur livet,
började han. Bilder som inte är målade, men som
jag har sett med egna ögon. Jag har sett på dem,
som jag genom fönstret såg på den mannen, som skrev
brevet. Jag har sett många brottstycken ur livet, utan
början, utan slut och utan sammanhang.
Han ändrade plötsligt ställning, vände sitt ansikte
mot mig och betraktade mig eftertänksamt.
— Se här! sade han. Du är själv målareman. Hur
skulle du måla det jag har sett, en tavla utan början,
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
