Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargungarnas färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i väg vita och vredgade. Det är mycket vackert att
se på.
Varför hon kom till Klondike alldeles ensam med
massor av pengar? Jag vet det inte. Nästa dag frågar
jag henne. Hon skrattar och säger: "Sitka Charley,
det skall du inte bry dig om. Jag ger dig tusen
dollars för att ta mig med till Dawson. Det är det enda
som du skall bry dig om!" Nästa dag frågar jag,
vad hon heter. Hon skrattar igen och så säger hon:
"Mary Jones heter jag." Jag känner inte hennes namn,
och jag vet hela tiden, att Mary Jones inte ar hennes
namn.
Det är mycket kallt i kanoten, och därför att det
är kallt, är hon ibland inte riktigt kry. Ibland mår
hon bra, då sjunger hon. Hennes röst är som en
silverklocka, och jag känner mig så god, liksom när jag
går i kyrkan vid Holy Cross Mission, och när hon
sjunger, känner jag mig så stark, och jag brukar åran
av bara fanken. Så skrattar hön och säger: "Charley,
tror du att vi kommer till Dawson, innan vattnet
fryser till." Emellanåt sitter hon i kanoten, och hennes
tankar är långt borta, och hennes ögon är så ...
alldeles uttryckslösa. Hon ser inte Sitka Charley eller
isen eller snön. Hon är långt borta. Hon är mycket
ofta sådan, med tankarna långt borta. Ibland, då
hennes tankar är långt borta är hennes ansikte inte gott
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
