Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fege Negore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid höfterna, slank som ett ungt rovdjur, böjlig som
en ung vidja och ändå stark, med den styrka som
ungdomen ger. Han såg på henne, och en mäktig
längtan kom över honom, en längtan, som nästan var
som en fysisk hunger. Till sist började han tala, och
han sade:
— Har ni ingen välkomsthälsning till Negore, som
har varit så länge borta och nu har vänt tillbaka?
Hon såg upp på honom med en kall blick. Den
gamle mannen satt och smålog för sig själv, som gamla
brukar.
— Du är min kvinna, Oona, sade Negore, och det
fanns en myndig, nästan hotande klang i hans röst.
Hon reste sig med kattlik smidighet och snabbhet;
hennes ögon flammade och näsborrarna darrade som
på ett rådjur.
— Jag har lovat att vara din kvinna, Negore, men
du är en feg stackare. Gamle Kinoos dotter vill inte
ha en ynkrygg till man.
Hon tystade ned honom med en befallande
handrörelse då han försökte tala.
— Gamle Kinoos och jag kom till er från ett
främmande land. Ditt folk gav oss en plats vid sin eld,
så att vi kunde bli varma, och de frågade inte
varifrån vi kom eller varför vi vandrade. De tänkte, att
gamle Kinoos hade mist sin syn på grund av sin ålder-
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
