Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fege Negore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång hade haft gamle Kinoos till att visa väg och
hade erfarit, att denna väg förde genom vitt vatten
och kamp på liv och död, trodde inte mera på något.
Och då de kom till en väg uppe bland klipporna,
gjorde han halt med sina femtio män och frågade
genom Karduk, om vägen var fri.
Negore kastade en likgiltig blick ned över den. Det
var en vidsträckt sluttning som avbröt den eljest raka
klippväggen och var översträckt med busksnår och
slingerväxter, där ett tjog stammar makligt kunde ha
legat gömda.
Han skakade på huvudet.
— Nej, det finns ingenting där, sade han, vägen
är fri.
Åter talade Ivan till Karduk, och Karduk sade:
— Vet då, främmande broder, att om du inte talar
sant och om ditt folk faller över Ivan och hans män,
så ska du dö, och det genast.
— Mitt tal är sant, sade Negore. Vägen är fri.
Men Ivan tvivlade fortfarande och gav två av sina
slaviska jägare order att gå ensamma uppför klippan.
Två andra män gav han order att hålla sig vid
Negores sida. De riktade sina gevär mot hans bröst och
väntade, och Negore förstod, att om en enda pil blev
avlossad eller ett enda spjut slungat emot dem, skulle
döden vara honom viss. De bägge männen strävade
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
