Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fege Negore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är Ivan inte sinnad att vänta, medan männen gå i
förväg.
Negore såg sig om, medan de två männen stod vid
hans sida med sina gevär riktade mot hans bröst. Han
såg att alla de små fåglarna var försvunna, och ett
ögonblick såg han solljuset spela på en gevärspipa.
Och han tänkte på Oona och på hennes ord: "Och när
kampen börjar, blir det din sak att smyga dig bort
obemärkt, så att du inte blir ihjälslagen."
Han kände de två bösspiporna trycka mot sitt bröst.
Det var inte på detta sätt, hon hade tänkt sig saken.
Det kunde inte vara tal om att smyga sig bort,
obemärkt. Han skulle bli den förste, som skulle dö, när
striden började. Men då han talade, var hans stämma
fast, fastän han fortfarande låtsade som om hans ögon
vore trötta och matta och som om han skälvde av
svaghet.
— Vägen är fri! sade han.
Och de började att gå uppåt, Ivan och hans femtio
män från de fjärran landen på andra sidan Berings
hav. Och där var Karduk, mannen från Pastolik, och
Negore med de två bösspiporna hela tiden riktade mot
sig. Det var en lång klättring, och de kunde inte gå
fort, men för Negore tycktes de alltför raskt närma
sig den punkt mitt på vägen, där det är lika långt tiU
toppen och till klippans fot.
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
