Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 2. Katarinas författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationalbiblioteket i Paris äger en samling från 1792 innehållande tre
komedier, hvilka tillskrifvas kejsarinnan och äro på ryska.
Katarina lär också ha skrifvit romaner. I den tredje
delen af sin Tyska litteraturens historia uppräknar Kurtz
kejsarinnan bland sjuttonhundratalets tyska skriftställare, som
författarinna till den orientaliska romanen Obidach, hvilken
hon skulle ha skrifvit 1786. Han tillskrifver henne flera
andra arbeten, äfven skrifna på hennes modersmål, men
uppger ej titlarna.
Vi äga ännu prof på kejsarinnans förmåga som
fabeldikterska. Men då hon för sina sonsöner skref en af de
sagor, som Grimm 1790 meddelade läsarne af hennes
Korrespondens, adresserade hon dem till oriktig person. Tsarewitsch
Chlore liksom hans kusin Tsarewitsch Febej äro filosofiska
sagor i Voltaires manér med allegoriska vändningar,
moraliserande syften och vetenskapliga anspråk, som äro
fullkomligt ofattliga för barnasinnet. Katarina hade emellertid hvad
vi skulle vilja kalla talang för det barnsliga, hon förstod
konsten att afpassa sig efter den unga, friska och naiva
fantasien; hon hade också kärlek till barn. Men då hon
hade pennan i handen, hände det, att hon glömde det hon
kände till allra bäst. Å andra sidan ådagalade hon ej i sina
kompositioner någon rik uppfinning, fyndighet eller
själfständighet. Ännu en gång åstadkom hon här en utvattning
af grannens idéer, i detta fall Jean Jacques’ och Lockes.
Slutligen var Katarina också poetissa på lediga stunder.
Det är en böjelse, som vaknat ganska sent hos henne. »Kan
ni tänka er,» skrifver hon 1787 till Grimm, »att medan vi
färdades på Borysthenes, ville han (grefve de Ségur) ombord
på min galère lära mig att skrifva vers. I fyra dagar satt
jag och smed rim, men det tar för mycket tid, och jag har
börjat för sent.» Redan året förut hade hon emellertid
bedt Schrapowicki skicka henne ett ryskt rimlexikon, om
det fanns något.
Vi veta ej, om hennes sekreterares spaningar ledt till
något resultat, men från 1788 se vi kejsarinnan ganska ofta
smida rim både på ryska och franska. I augusti 1788
skrifver hon burleska verser om kungen af Sverige, samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
