Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, det händer någongång, och då ger jag
inte tapt, innan jag lar veta hvad jag vill.
— Hvad ni är säker på att II veta det af mig!
svarade Karin, som ej kunde låta bli att retas med
honom
— Ja, det är jag. Lolvar ni säga mig om det
är det ni hört, ifall jag berättar er något, som är i
omlopp om mig?
— Nej.
— Och hvarför inte?
— För att jag inte är skyldig till det.
Vahlin hade blifvit allt mera nyfiken att fä
veta hvad man egentligen sade om honom, och Ka-
DO 7
rin Friman slog långtifrån ned hans nyfikenhet. Hon
var sig nu alldeles lik från fordom, innan deras
samtal pä vägen till utsigtsberget, och hon hade
lif-vat upp Vahlins flegma alldeles som hon brukat då.
Vahlin blef allt envisare i sina frågor och hon
allt mera undvikande i sina svar.
— För all del, herr Vahlin, besvära er inte att
följa mig längre... jag skall ända ut till förstaden,
gäckades hon.
Men Vahlin följde henne. Han skulle ha reda
på det. Slutligen lofvade Karin Friman att säga
om det var det rätta, ifall Vahlin berättade hvad
han trodde det var. Karin Friman tog det hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
