Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 3. Familj och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deln kanske en varg, som bet hela civilisationen i hasorna.
Dessutom kunde de knappast veta att jag, raske och
hårdnackade pojke, bar ett sådant intrycksfardigt och
mjukt vax under mitt stubbade hår på kaporr.
Det enda jag förebrår dem är ett helt annat: de
kunde ha gifvit mig en bättre aning om penningens
värde, så att jag icke den gången jag tog arf efter min
far hade stått som en narr, törstande efter lif och
frihet och själfbestämmelserätt, utan att veta att jag hade
fickorna fulla med medel att köpa mig alltihop.
Men man säger, att denna uppfostran är omöjlig
med karaktärer som min, hvilken alldeles saknar „le
sens communa hvad lifvets praktiska sidor ankommer.
Således gå de fria äfven denna enda förebråelse jag
kunde rikta mot dem.
På min döda faders mull lägger jag — den mogne
mannen — därför ned en krans, som mina tankar knutit
under växlande skiften och bråda omkastningar i
åskådningar och förhållanden. Den är knuten af vemod
öfver att lifvet gestaltar oss så annorlunda än våra
dagars upphof det menat. Men på samma gång jag
erkänner, att han menat väl med mig och min
uppfostran, ångrar jag ej de svåra vägar jag på egen hand
gått och de bittra erfarenheter jag gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
