Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En patriot utan fosterland - Del II - 9. Egenkärlekens triumfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något vis måtte ha förverkat sin respekt och sitt
anseende och var oduglig att sköta sin tjänst.
När jag senare af samma anledning fick en
ganska sträng varning af en högre ämbetsman, som
inspekterade gymnasiet, insåg jag att min pedagogiska
bana, åtminstone här i staden, var omöjliggjord.
Då fattade jag mitt beslut.
Nästa gång jag såg Vera Tarasoff friade jag till
henne och fick ja. Af hennes far fick jag ett tvärt
nej* Jag talade till gubben på min mest bevekande
ryska, men han förblef oböjlig och slutade med att
förbjuda mig sitt hus.
Hvad hade jag väl annat att göra än taga mitt
parti? Genom en tillfällighet lyckades jag skaffa mig
en summa pengar, och en vårsommarnatt följde mig
Vera Tarasoff ombord på ett ångfartyg, som afgick
från Helsingfors till Stockholm. I Abo lyckades jag
fintligt undvika en skandal med myndigheterna, genom
att ha förskaffat mitt pass en hög rysk dignitärs
på-teckning och genom min egen kallblodighet.
Vi ankommo till Stockholm, fredlösa, förbannade,
med mycket små utsikter att kunna reda oss. Lyckan
stod dem djärfvom bi. Inom två månader voro vi vigda
och hade ett årligt mindre understöd af min oböjlige
svärfar.
–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
