Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjärfärger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjärfärger
363
liksom fuksin. Upphettar man i
slutna kärl rosanilin med
metyl-jodid, CH3J, eller med anilin,
CeH5NH2, ersattes väte i
rosani-linet med metyl, CH3, eller fenyl,
Ce H5, och så bildas nya baser,
hvilkas salter äro violetta eller blåa
färgämnen. Dylika färgämnen kunna
äfven erhållas genom oxidation af
metylanilin. De benämnas
Hofmanns violett, dahlia, primula,
metylviolett, parisblått, alkaliblått, bleu
lumiére o. s. v. Genom att i slutna
kärl upphetta det metylerade
rosanilinet med metyljodid far man
praktfulla gröna färgämnen, kallade
jodgröntj vert de nuit och
metyl-grönt. Andra gröna färgämnen
erhållas af diinetylanilin, C6 H5 N(CH3)2,
och benzalklorid, C6 H5 CC13 , eller
bittermandelolja, tiå de upphettas
med klorzink. De kallas malakitgrönt
och bittermandeloljegrönt. Den
första gröna anilinfärg, som erhölls
(1863), aidehydgrönt, bereddes af
svafvelsyrad rosanilin, aldehyd och
natriumhyposulfit, men användes
numera icke i färgerierna. Som
biprodukt vid rosanilin
tillverkningen erhålles ett gult färgämne,
kalladt anilingult, anilinorange eller
krysanilin. Ett annat gult
färgämne, aurantia, erhålles genom
inverkan af salpetersyra på
difenyl-amin (C6 HB)2 NH och är
hexani-trodifenylamin. Bruna färgämnen
ha erhållits genom smältning af
klorvätesyrad anilin med fuksin
(bismarcksbrunt) eller anilinviolett
(havanabrunt). Den varaktigaste af
alla anilinfärger är anilinsvart, som
numera allmänt användes till
tygtryck. Denna färg uppstår genom
oxidation af anilinsalter. Man
använder som oxidationsmedel
kaliumklorat och kopparklorid,
kaliumdikromat, på senare tider
vanadinsy-rade salter och ceriumoxidsalter.
Färgen är olöslig och anbringas
derför på tyget på det sätt, att detta
tryckes med anilinsalter, blandade
med oxidationsmedlen, och sedan
utsättes för inverkan af ånga,
hvarvid färgen utvecklas.
JLzofärgämnen. Genom inverkan
af salpetersyrlighet på aromatiska
primära baser uppkomma
amidoazo-föreningar. Så bildas af anilin och
salpetersyrlighet amidoazobenzol,
C6H6.N2.CeH4(NHä), som
får-gar silke och ylle gula och kallas
»anilingult». Toluidin (ortö) ger med
salpetersyrlighet likaledes en sådan
azoförening, som genom oxidation
lemnar ett orangerödt färgämne,
safranin. Genom inverkan af
klorvätesyrad anilin på amidoazobenzol
bildas ett blått färgämne, indulin,
C18H15N3, som liksom indigo ger
en färglös reduktionsprodukt,
hvilken åter färgas i luft. Det är for
närvarande ett af de mest använda
af de blåa färgämnena. De genom
inverkan af salpetersyrlighet på
salter af aromatiska aminer
uppkommande diazoföreningarna gifva
likaledes upphof till färgämnen, som
numera ha stor användning i
far-gerierna. Dessa diazoföreningar
inverka nämligen på fenoler och på
diaminer, och derigenom bildas
en mängd färgämnen, t. ex.
kry&oi-din, O6H5.N2.CfH3(NH^)2. De
färgämnen, som bildas af
diazosul-fonsyror och fenoler eller
amido-föreningar, kallas tropceoliner.
Fenolfärgämnen. Af fenoler kunna
flere färgämnen erhållas, t. ex.
pikrinsyra (se d. o.), genom inverkan
af salpetersyra på karbolsyra. Af
pikrinsyran kan med cyankalium
beredas ett brunt färgämne,
isopur-pursyra. Upphettas fenol med
oxalsyra och svafvelsyra, bildas ett
vackert gult färgämne, horallin 1. aurin :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
