Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
greppsföljd, den gestaltning, hvarigenom Konsten å
sia fr il» et först eonstitnerar sig till sjelfständig
existens. Härifrån, å ena sidan, Architectnrens äunu
nära beröring med Bchofvet, med anledning bvaraf
man till ocli med dragit i tvifvelsmål, om en
Ar-chitcctur såsom Fri Konst verkligen finnes. Mau
knnde med samma skäl tvifia, om roten bör till
blomman, ty den bildar der på lika sätt beröringen med
ett lägre område, men är med detsamma också det
första, skarpaste villkor af och uttryck för blommans
egen sjelfständighet. Så utgör ock i afseende på
Architecturen detta den andra sidan, att den
söndring, hvarmed Konsten bryter sig ut irån Naturen,
der framstår i hela sin oförmildrade stränghet och
hårda slutenhet. Redan såsom byggnad i
allmänhet erbjuder det Architcctoniska konstverket för
å-akådningcn den omedelbaraste gestalt af den verld
i verlden, som utgör målet för Konstens verksamhet.
Den sköna byggnaden har denna afsöndring
fulländad äfven i afseende på sjelfva ändamålet: den är
en invigd, ifrån vanligt bruk uttagen, ett heligt Rum,
d. ä. Rummet såsom helgadt, och uttalar i hela sin
construction denna sm invigning. Väsendet af all
helgd är nämligen från grunden Lag, och
Lagens hela stränghet hvilar öfver den
Architectoni-ska skönheten.
Då nu den begränsning af Rummet, som utgör
Architectnrens begrepp, för sitt förverkligande
hänvisas till Naturens rcssourcer, så finner den dessa
väsendtligeu uti den kraft, hvilken inom naturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
