Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Jord-arter (§§. 192—209)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 195. Enkla Jord-arter äro ej ännu mer än
fem med säkerhet bekante: Tungjord, Kalk,
Magnesia, Ren lera och Kisel, hvilka medelst sit
förhållande med vitriols-syra lättast skiljas ifrån
hvarandra.
§. 196. Desse fem hafva hittils icke kunnat
åtskiljas i enklare, ej heller inbördes förvandlas.
§. 197. Tungjord utgör med vitriols-syra
Tungspat, hvilken icke löses i 1000 gånger sin
tyngd kokande vatten.
§. 198. Denna förefaller, så mycket man
hittils vet, sällan, och liknar Kalk i många
omständigheter, såsom at kunna förenas med
luft-syra; at sedan lösas med fräsning i syror; at släppa
luft-syran genom bränning och derefter kunna
lösas i vatten, men åter afsöndras i öpen luft,
såsom cremor calcis; at bränd causticera alkalier
och lösa svafvel; m. m.
§. 199. I andra mål visa de sig likväl ganska
skiljaktige. Tungjord gifver med saltpeters- och
koksalts-syra crystallisable, svårlöste salter, men
med ättika deliquescent, som sker just tvärtom med
kalk. Dessutom har Tungjord så stark attraction
til vitriols-syra, at den skiljer henne från sjelfva
Alkali vegetabile, som kalk ej förmår, at förtiga
flere omständigheter.
§. 200. Kalk förenad til mättning med
vitriols-syra utgör gips, hvilken löses i 500 gånger sin
tyngd kokande vatten. Gips är känd för sin
egenskap, at efter lindrig bränning hårdna med vatten.
§. 201. Denna Jord-art förefaller ganska
ymnigt, merendels förent til mättning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
