Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ägnade honom sin dyrkan och slättborna åsågo det hela
med trumpen uppsyn.
»Undan! Tillbaka!» skrek Kim. »Skola vi kanske äta
offentligt liksom hundarne?» De intogo nu sin måltid
under tystnad, sittande ett stycke från varandra, och
Kim avslutade den med en cigarrett av inhemsk
tillverkning.
»Har jag icke redan hundra gånger sagt, att södern
är ett härligt land? Här är en dygdig och högboren
änka efter en radja från bergen, vilken efter vad hon
påstår, är stadd på pilgrimsfärd till Buddh Gaya. Det
är hon, som sänt oss denna mat.»
»Är detta också ditt verk?» frågade laman och tog
sig en väldig pris.
»Vilken annan har väl vakat över dig ända sedan
vår underbara resa började?» Kims ögon tindrade av
förtjusning, då han blåste ut den skarpa röken genom
sina näsborrar och sträckte ut sig på den dammiga
marken. »Har jag försummat att sörja för din
bekvämlighet?»
»Välsignad vare du!» Laman böjde högtidligt sitt
huvud. »Jag har under mitt långa liv känt många män
och ej så få lärjungar. Men till ingen annan människa
— om nu så är att även du är född av kvinna — har
mitt hjärta känt sig så draget som till dig. Ja,
omtänksam, klok och artig är du, men likväl ibland en riktig
tjuvpojke!»
»Och jag har aldrig träffat en sådan präst som du.»
Kim granskade varje rynka i det välvilliga, gula
ansiktet. »Det är knappast tre dagar sedan vi anträdde
vår färd tillsammans, men mig förefaller det, som om
det varit hundra år.»
»Kanske har det i ett föregående liv varit mig
förunnat att göra dig någon tjänst. Kanhända» — här
smålog han — »har jag befriat dig ur någon fälla eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
