Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for det trasgranna patrasket fram med
matkorgar och brännvin, fioler, klarinetter och
Ulla Winblad.
— Uschl
— Ja visst! Men det var vackert!
Löf-ruskor i hästens seldon, solrosor i kuskens
hatt.
— Han var ju otäck, han Bcllman, och
Ulla Winblad, en så’n där!
Den unge mannen tryckte hårdt hennes
arm. — De äro döda nu alla! Det är bara vi
som lefva.
De gamla träden susade med täta löf i
skymningen öfver deras hufvuden. Ingen
människa syntes på vägen. Han stannade,
drog hastigt den lilla kvinnan till sig; de
kysstes länge.
— Det är bara vi som lefva! Du och jag.
Bara du och jag.
Hon log emot honom. Ungdomens och
kärlekens leende, som lyser af lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
