Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fikonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I38 FIKONEN
än någon annan, att Graffmans specerihandlarsköld
hade sina fläckar. Det var han, som lärt henne att
blanda goda och dåliga varor, lägga det fina överst
och det skadade i botten, manipulera lite och
skickligt. Inte med ord, aldrig direkt, men tydligt nog
för att hon skulle fullt förstå honom. Han var
alltså medansvarig i fikonhistorien och visste det
också själv. Skulle hon säga det? Tillgivenhet hyste hon
inte för sin principal, i all synnerhet icke i detta
ögonblick, då han så skamligt svek henne. Likväl
bar det henne emot att förklara sammanhanget. Det
skulle vara att förråda yrkeshemligheter, och därtill
var hennes solidaritetskänsla för stark. Hon tänkte
icke på, att hon skulle kunnat föga förråda, som inte
doktorn visste förut.
Medan hon övervägde, talade Graffman hela
tiden. Han var rädd för en paus, rädd för att ge
henne tid att fatta sig och säga något.
Slutligen blev doktorn förargad.
— Låt fröken svara själv, avbröt han kort.
Hon såg från den ena till den andra. Om
Graffmans ögon kunde uttrycka något låg det bön i dem
och ett hemligt löfte tillika: Tig, så skall jag hemligt
men kungligt belöna frökens tystnad.
Och Pilströms ögon sade: Avslöja hycklaren.
— Jag kan inte svara annat, sade hon långsamt,
än att jag har begått en förseelse. Och jag ska be att
bli entledigad från min plats.
Graffman såg lättad men samtidigt snopen ut.
Han hade tänkt skriva i tidningarna: föreståndarin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
