Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farfar Archip och Lenka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna tavla blixtrade fram i hans sinne och försvann
genast och lämnade efter sig ett hätskt småleende, som
blev ändå hätskare, när han såg på farfadern.
Gubben pratade oavbrutet, då och då avbruten av en
hostattack, han fäktade med armarna, småskrattade
belåtet, skakade på huvudet och torkade bort svetten, som
stod i stora droppar på hans ansikte.
Ett tjockt, söndertrasat moln gick över månen, och
Lenka kunde icke urskilja farfaderns drag... Men
bredvid honom tyckte han sig se den gråtande lilla flickan,
och han jämförde dem i tankarna... Den kraftlöse,
kraxande, snikne och trasige gubben föreföll honom vid
sidan av det gråtande, men friska och vackra barnet, som
han förfördelat, lika överflödig, elak och lumpen som den
stygge jätten i sagan. Hur kunde han göra så illa mot
henne? Han var ju icke släkt med henne ...
Men farfadern kraxade:
— Om jag bara kunde spara ihop hundra rubel! ...
Då skulle jag dö lugn ...
— Ah, tig med dig! brusade Lenka plötsligt upp. Dö
och dö! Du dör ju inte ändå... du stjäl bara! ... skrek
han och sprang upp, darrande i hela kroppen. Du är en
gammal tjuv! ... Uh dig! Och han skakade sin lilla magra
knytnäve framför näsan på den plötsligt förstummade
gubben, kastade sig åter tungt ner på marken och
muttrade mellan tänderna: Att stjäla från ett barn ... Jo, det
är fint! ... En gammal man och bära sig åt på det
sättet... Det kommer du aldrig att få förlåtelse för i ett
annat liv! ...
Plötsligt darrade hela stäppen och övergöts av ett
bländande, blåaktigt sken, som liksom vidgade ut den...
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
