Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschelkasch - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djärva rovfågelsuttrycket hade vikit för en slapp
eftertänksamhet.
— Också jag är duktigt trött, förklarade Gavrila, jag
har minsann knogat.
— Vi är strax vid målet — där!
En kraftig rörelse med styret, och båten höll rätt på
en stor mörk koloss, som höjde sig ur vattnet. Himlen
var åter alldeles höljd av moln, och ett fint, ljumt regn
började falla.
— Halt! Saktare! kommenderade Tschelkasch.
Båten stötte med fören mot skrovet av ett fartyg.
— De sover väl, de kanaljerna! knotade Tschelkasch;
med båtshaken fattade han ett par tåg, som hängde ned
från fartygets reling. Fallrepstrappan är inte nedfälld . ..
Nu regnar det också ... det hade så gärna kunnat börja
lite förr! Hallå, era slynglar! ... Åhoj! ...
— Är det Selkasch? ljöd uppifrån fördäck en vänlig
stämma, som tydligen icke tillhörde någon ryss.
— Fäll ner trappan! ropade Tschelkasch vresigt.
— Välkommen, vän Selkasch!
— Djävlar anamma — trappan, din svarta satan, röt
Tschelkasch.
— Oho, han är arg i dag ... Aj, aj!
— Upp med dig, Gavrila! ropade Tschelkasch åt sin
kamrat.
En minut senare stodo de på fördäcket, över vars reling
tre mörka skäggiga gestalter, som livligt pladdrade med
varandra på ett egendomligt sönderhackat främmande
språk, nyfiket tittade ner i de nykomnas båt. En fjärde,
som var insvept i en lång, veckrik kappa, kom fram till
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
