Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konovalof - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ju riktiga människor . . . bönder precis som de går och
står . .. Alldeles som levande, både rösterna och
ansiktena ... Hör på, Maxim! Vi ska sätta in brödet i ugnen,
så kan du läsa mera sen!
Vi satte in brödet, gjorde i ordning den andra degen,
och så läste jag åter högt i en timme och fyrtio minuter.
Så gjorde vi på nytt ett uppehåll, brödet var
färdig-gräddat, vi tog ut det, satte in annat och blandade till
ännu en deg. Allt detta skedde med feberaktig brådska
och under nästan fullständig tystnad. Konovalof kastade
endast då och då åt mig korta, enstaviga befallningar och
arbetade rastlöst med rynkade ögonbryn . ..
Fram mot morgonen hade vi slutat boken, och jag
kände, att min tunga blivit alldeles stel av ansträngningen.
Sittande grensle över en mjölsäck, med händerna stödda
mot knäet, stirrade Konovalof på mig med en underlig
blick och teg.
— Var det inte vackert? frågade jag.
Han vaggade på huvudet, knep ihop ögonen och frågade
till slut i en viskning:
— Vem har skrivit det? I hans ögon glänste en
gränslös häpnad, och hans ansikte flammade plötsligt upp av
en varm känsla.
Jag talade om vem som var bokens författare.
— Å, en sådan människa! Så han har uppfattat det,
det är rentav hemskt. Det griper en ända in i själen, så
levande är det. Vad har han fått för det, författaren?
— Hur menar du?
— Jo, till exempel, har de gett honom en belöning eller
något sånt?
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
