Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro
co
co
O)
CJ1
CO
ro
144
Bredd af remmen.
Anmärkning. Formeln (93), likasom (94), förutsätter, att värdet på
R är förut bestämdt; båda formlerna lemna brukbara värden endast för de
fall, då — icke utfaller större än formeln (96) fordrar. Vid nyttjandet af
R
spalterne under P och —i––- uti föregående tabell, måste man således
r Un
först undersöka, om — är tillräckligt liten, så att man kan använda den
på förhand antagna skifdiametern.
Ex. 1. En remledning skall öfver/öra 2 hästkrafter från en axel,
som gör 60 hvarf i minuten, till en,’ som gör dubbelt så många; rembredden
och skifvornas radie sökas. Här är — = -g-¾» — = 2. Efter (96) skall
n 30 R,
* =/1 „ , inM b N 1000.0,233 I
nu — <? 0,233. Detta lemnar 1000 — — =–––-—r–––- = 7,78 —,
R pj R n 30
och följaktligen enligt spalten 4, raden 12: b något öfver 40 linier, hvilket
N 1
värde är antagligt. Vid beräkning af den andra akifvan har man: — = :?7j
n 60
1000.0,467
60
■=* B Ig I alltså enligt (96) M. = 0,i67 hvara/1000–––––
R 2 Rx Æj dj
= T,78 således lika, som nyss. Vidare har man nu R = !—. 40 = 171,6,
0,23
Rx = 85,8, för hvilka värden vi kunna antaga 170 och 85 linier.
Ex. 2. En last af 675 ¾, hängande vid en lina af 5 liniers tjocklek,
från en vals, hvars radie är 30 linier, skall uppfordras medelst enpå samme
vals befintlig remskifva, af 3,4 fots diameter, genom remledning från en midt
emot sittande lika stor skifva: man söker remmens bredd. Här är motståndet
675.30
hänfördt till skifvans omkrets, P =
170
Hl 119 ungefärligen och till
följe deraf har man, enligt spalten 2, raden 13, att taga rembredden något
öfver 42,5; låt vara 43 linier. — blir = -^=-r- = 0,25, men kunde enligt
(96) få uppgå ända till 0,35. Det erhållna värdet är således brukbart.
Ex. 3. Gåfve man uti Ex. 1 den större skifvan på förhand en radie
af 200 linier, så vore —=-^— = 0,167. Man har således enligt spalten
3, raden 11 att taga b något öfver 37,5, hvilket värde är användbart: ty
enligt (96) skall — S 0,23, då här — blir = n^ = 0,187.
R
200
Utfaller en rembredd öfver 70 linier så kan kraftöfverförningen
fördelas på tvenne remmar af halfva den gifna bredden hvardera, eller också kan
en dubbelrem användas (se följande §).
HR
co
en
co
en
CO
CO
CO
CO
ro
CO
§
CO
CO
CO
CO
lllll
CO
www
CO
os
Dubbelremmar. — Ringen till remskifvan.
145
S 100.
Dubbelremmar. Drifsnören.
Tjockleken <J af dubbelremmen utfaller omkring 1,7 5 gånger så stor,
som för den enkla. Bredden af densamme tager man:
*2 = 0,75A..................(97)
hvarvid b betecknar bredden af den enkla remmen, som skulle svara mot den
föresätta uppgiften. Skifdiametern gör man så stor, som det skulle
varit behöfligt vid en enkel rem.
Ex. Vid ex. 1 af föregående § erhölls b = 40’" R = 170’". Vid
användning af en dubbel rem, göra vi alltså J2 = 0,75.40 = 30"’ och låta
R blifva såsom ofvan = 170 linier.
Drifsnören bestämmas nästan alltid efter smak; är motståndet uti
hjulomkretsen P känd, så gifver man snodden en tjocklek ej under 0,9 V P.
§ 101.
Ringen till remskifvan.
Vid platta remmar erhåller ringen på yttersidan en lätt hvälfning, figg.
136 och 137, som alltid återförer remmen till ringens midt. Man antager
Fig. 136.
Fig. 138.
hvälfningshöjden s = 1I20 af rembredden. Ringens bredd, B, antages = 5/4
af remmens bredd, ringens tjocklek = 1 + — • Eemskifvor med hastig eller
ojemn, stötande gång erhålla sidokanter, fig. 137, snörskifvor ett
trapezfor-migt spår, fig. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
