Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgmästare - I. Justitieborgmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
år 1645: för justitieborgmästaren med 500 och för
byggningsborgmästaren med 280 daler, allt silfvermynt. I 1696 års stat, då staden
endast ägde en justitie- och politieborgmästare, fastställdes hans lön
till 500 daler smt, men förhöjdes 1721 till 600 daler. Aflöningsstaten
för år 1819 bestämde lönen till 666: 32 rdlr rmt och för år 1850
till 816: 32 rdlr. — Enligt nuvarande lönestat för Köpings
rådstufvurätt och magistrat, antagen af stadsfullmäktige den 16 maj 1899, utgör
borgmästarens lön 4,800 kronor jämte ett ålderstillägg af 500 kronor
efter 10 år.
I. Justitieborgmästare.
—1606 Thomas Persson är den förste borgmästare, som nämnes
i Köpings bevarade domböcker. Han afgick 1606; kallas »salig»
1608 1/8.
1606—1607 Nils Joensson var byggningsborgmästare 1605 30/4 och efterträdde
den föregående följande år 27/4. Vid rådstugan 1607 5/5 »uppsade sig
för rätten Nils Joensson med borgmästarevälde och uthi samma stadh
igen utkoradhes aff fougden, Borgmästare och Råd samt gemene
borgerskapitt att bliffua Borgmester».
1607—1618 Michel Knutsson. Han var en kraftfull och dugande man,
som under de följande åren alltjämt omvaldes. Ett år (tjänsteåret
räknades från Valborgsmässotiden ena året till samma tid följande
år) var han till och med ensam borgmästare. Vid rådstugan 1613 32/6
»förhandlades med Michill Knuutsson, att han måtte blifva allena.
Dertill samtyckte Rådet samt gemene man, att han skulle hafva tvenne
borgmästares lön och vara skattfri för stadens tunga». År 1618
undanbad han sig omval, ovisst af hvad skäl; härom lyder anteckningen i
domboken för detta år 4/5: »stego upp för sittiande rätt Michil
Knutsson och Matts Nilsson borgmästare och beddes orloff aff
borgmästarekallet, hvilket dem beiakades». År 1623 28/4 valdes han ånyo och
kvarstod denna gång i två år, det senare året ensam. Såsom förut är
nämndt, saknas domböcker för tiden 1625—1633, så att ej är kändt,
om han senare omvaldes. Han var död 1634 4/4.
1618—1620 Michel Olsson Hisingh, född på 1570-talet, troligen i Gäfle;
son till konungsfogden i Ulfvesunds (Kungsörs) län Oloff Hisingh,
† 1595, och Malin Halvardsdotter. Han nämnes i domböckerna första
gången 1605 1/8, då han uppbjöd en gård i staden; 1606 232/12
instämdes han till rådstugan af sedermera borgmästaren Gabriel Larsson i
ett ärekränkningsmål, hvilket dock förliktes. Rådman 1607 5/5 till 1611
7/5, då han blef byggningsborgmästare för ett år. Justitieborgmästare
1618 4/5—1620 20/4 och ånyo 1622 10/5—1623 28/4. Åter
byggningsborgmästare 1637 327/4, från hvilket ämbete han tog afsked vid rådstugan
1639 22/4. Han var en mycket ansedd och förmögen man; den gård
han ägdə och bebodde var en af de största i staden och köpt af honom
redan 1594 4/8. Till denna gärd hörde åtskilliga »gatubodar», hvilka
han köpt 1612 16/8, 1620 10/9 och 1629 6/8, en åkervret »norr på
åsen» enligt köpebref 1615 1/7 samt diverse lotter i stadens
donationsjordar: kolöten, bygärdet och Nibblegärdet. År 1614 5/5 uppbjöd han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
