Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgmästare - III. Justitie- och politieborgmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
och besparingsmedel. Han befann sig i staden ännu i maj 1735,
men hans vidare öden äro obekanta; † 1753.
Gift 1721 med Catharina Charlotta Croning, f. 1697, † 1775
7/2, dotter af kyrkoherden i Munktorps församling af Västerås stift
Lars Croning och hans första hustru Elisabet Löfgren.
1730—1737 Jonas Siöman, troligen son till den »monsiör» Eric Siöman, som
nämnes i härvarande domböcker 1703, var kronobefallningsman i
Kungsörs fögderi, då han under borgmästare Risells sjuklighet enligt k. bref
1729 8/4 förordnades till vikarie för denne; han infann sig vid
rådstugan den 21 i samma månad och aflade sin ed. Vid det 1730 18/4
hållna borgmästarevalet erhöll Siöman, som gjort sig särdeles omtyckt
af borgerskapet, första förslagsrummet med 54 vota, medan rådman
Brander erhöll andra rummet med 6 och rådman Caveel tredje
rummet med 4 vota, hvarpå Siöman s. å. den 6/11 erhöll k. fullmakt på tjänsten.
Riksdagsman 1731 (med 10 plåtar i veckan) och 1734 verkade han
mycket för stadens bästa. Hans borgmästaretid inföll under
frihetstidens bästa dagar, då regeringen genom uppmuntrande af inhemska
näringar sökte upphjälpa landets välstånd. Siöman ifrade mycket för
inrättande af ett »tröj-, strumpe- och ylletygsväfveri» i staden, hvartill
han också vid 1734 års riksdag lyckades utverka ett statsanslag på
800 daler smt, hvarjämte han af egna medel tillsköt 1,458 daler kpmt;
väfveriet kom också till stånd 1735. Den kraftfulle mannen fick dock
icke verka länge på sin post. Vid rådstugan 1737 19/9 lät han
berätta borgerskapet, »att han nu i fjorton dagar måst hålla sig vid sängen
af allehanda tillstötande bräckligheter, begiärandes, det ville öfriga
magistraten besörja, att allt väl och ordentelig blifver expedierat, så
länge han måste hålla (sig) vid sängen». Hans dödsdag inföll den
28 oktober s. å.
Siöman arrenderade Torshälla kronokvarn, för hvilken sista årets
arrende med 600 daler smt utsöktes i sterbhuset. Hans fasta
egendom i staden såldes af arfvingarna genom köpebref 1738 18/11 till
friherrinnan Maria Eleonora Ribbing.
Gift med Margareta Ragge, f. 1672, † 1757, dotter till kaptenen
vid »Arboga slussar» Erik Arfvidsson Ragge, hvars tre söner adlades
Reuterstierna. — Barn: Eric, f. 1705, beridare vid Strömsholms stuteri,
bodde under åren 1750—1760 på Höcksta i Köpings socken, gift
173(9) med Kristina Elisabet Orncrona, adl. ätten n:r 1643, f. 1721,
† 1775; Eva Charlotta; Margareta Elisabet; Fredrika.
1738—1757 Petter von Werdt. F. 1693 22/1 i Västerås och son till
rådmannen och postmästaren därstädes Abraham von Werdt (f. 1669, †
1733) och Christina Borre (f. 1672, † 1744) härstammade von Werdt
från en gammal brabantsk adlig ätt, som på 1630-talet med
skeppsklareraren och handlanden i Stockholm Wilhelm von Werdt inflyttat till
Sverige. Efter afslutade studier blef han postmästare i Västerås efter
fadern 1715, provinsialfiskal i Västmanlands län 1718 och rådman i
Västerås på 1720-talet. Vid borgmästarevalet i Köping 1737 fick von
Werdt bland 18 sökande de flesta rösterna och erhöll 1738 16/1
fullmakt på tjänsten; han intog sin plats bland magistraten vid rådstugan
13/2 och aflade sin ed 6/3 s. å. Såsom riksdagsman lyckades han åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
