Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magistratssekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Magistratssekreterare.
Dessa tjänstemän kallades stadsskrifvare till inpå 1700-talet och
därefter under omkring hundra år stadssekreterare. En tid i början
af 1600-talet var befattningen förenad med vägaretjänsten. I slutet
af 1700-talet gjordes ett försök att få sysslan indragen.
Sekreterarevalet den 10 januari 1785 öfverklagades af åtskilliga af stadens
invånare med den påföljd, att landshöfdingeämbetet i Västerås i
skrifvelse den 22 i s. m. hemställde till kommerskollegium, om icke
stadssekreteraresysslan kunde förenas med borgmästarebefattningen. Då
skrifvelsen härom remitterades till magistraten, afslogs framställningen
på rådstugan den 13 april s. å. under hänvisning till stadens gamla
privilegier, vid hvilka borgerskapet »begärde att få förblifva», men först
1786 16/11 utfärdades fullmakt för den valde sekreteraren. Trettiofem
år senare upptogs denna fråga ånyo, i det öfverjägmästaren och
riddaren P. G. von Unge 1819 14/6 framställde förslag om hela magistratens
omorganisation, innefattande borgmästare- och stadssekreteraresysslornas
förening, kämnersrättens upphörande och inskränkning af rådmännens
antal. Denna gång instämde stadens invånare häruti vid sakens
behandling å rådstugorna s. å. 25/10 och 1820 12/6. Förslaget vann dock
icke, hvad borgmästare- och stadssekreteraresysslornas förening beträffar,
K. M:ts bifall. Däremot bestämdes genom k. brefvet 1821 6/7 att
magistratssekreteraren — såsom titeln nu blir — tillika skulle vara
rådman.
Den ende stadsskrifvare, som är känd från medeltiden, är Mathias
Stadsskrifvare, hvilken jämte andra personer år 1448 sammanskjutit
medel till en klosterkyrkas uppbyggande i Köping. Under de sista
åren af 1500-talet var Michel Olsson, sedermera rådman, stadsskrifvare
här, och år 1601 Henrik Nilsson, endast känd till namnet.
Magistratssekreterarens lön utgjorde 1607 12 dlr, 1611 20 dlr,
1634 50 dlr, 1645 200 dlr, 1696 150 dlr och 1721 200 dlr, allt
silfvermynt samt fastställdes 1819 till 433: 16 rdlr rmt och 1850 till
583: 16 rdr b:co. Dessutom innehade stadssekreteraren under åren
1642—1776 besittningsrätten till en del af stadens donationsjord, den
s. k. »sekreterarebuten». Nuvarande lönen, som fastställdes 1899 16/5,
utgör 3,200 kronor med ett ålderstillägg af 300 kronor efter ro år.
Hartvik Säåävenbom var tysk till börden och förekommer redan 1613—1624
i de äldsta rådsprotokollen från 1605. Han vann burskap som
borgare 1608 27/5, blef vikarierande rådman 1608 31/5 och 1609 1/5,
stadsskrifvare 1613 2/6, från hvilken syssla han tog afsked 1624 25/5.
öpings stads tjänstemän. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
