Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
att han var »mycket gammal och blind, så att han ej kan göra tjänst»,
hvarför vikarie anskaffades i hans ställe. † 1704.
Christian Bredenberg må här upptagas i denna serie såsom (1684)
vald till rådman, ehuru han aldrig kom att tillträda ämbetet. Han var
född 1625; okändt är huruvida han var bördig från staden eller
inflyttat dit, hvilket senare dock är det troligaste. På hvad grund han
1665 15/4 fordrade arf efter den då aflidne borgaren Anders Larsson
och dennes första hustru Karin Persdotter, † 1650, har icke kunnat
utredas; troligen var dock släktskapen på hustruns sida. Han valdes
till stadens organist efter Måns Månsson 1645 och var tillika
handlande, men låter under de närmast följande åren föga tala om sig.
Gästgifvare första gången 1667 15/6 och stadskassör 1674. År 1675
2/6, då han åter antogs till gästgifvare, beslöts att gästgifverirättigheterna
hädanefter skulle gälla för två år åt gången; de förnyades för
Bredenberg 1677 19/5, 1679 28/6 och 1683 2/6. Bisittare i rådet 1678 20/4
och 30/10 samt 1683 22/5. »Mäster» Christian, som hade ett oroligt
och stridigt sinne, låg från midten af 1670-talet ofta i delo både med
landshöfdingen, rådet och sina medborgare i staden. Redan 1675
hade han råkat i tvist med magistraten rörande organistlönen och vid
rådstugan s. å. 27/7 afsagt sig tjänsten, emedan han icke erhöll önskad
påökning å lönen: »organisten Christian Bredenberg sade sigh
offentligen intet wele längre blifva organist här i Köpingh, uthan nu
fullkomligen renuncierandes». Denna hans afsägelse beviljades ej. Vid
Valborgsmässorådstugan följande år 8/5 anhåller han att utfå sin
resterande lön samt upprepar sin begäran om afsked från organisttjänsten,
såvida ej lönen förhöjdes till 600 daler kmt. Utgången häraf synes
ej i protokollen, men vid rådstugan 1677 21/4 erbjöds honom 100
daler smt i lön, om han ville kvarstå vid tjänsten; han svarade dock,
att 400 daler kmt vore det minsta han ville nöja sig med. Silutligen
gaf han efter, och den två år långa striden slutade med att han
behöll tjänsten mot 100 daler smt 1677 19/5. När den nya lönestaten
infördes 1683 11/6, bestämdes organistlönen till 150 daler smt. Men
jämt ett år därefter dyker lönefrågan ånyo upp. Bredenberg valdes
nämligen till rådman 1684 23/6, men afsade sig befattningen och
begärde i stället åter förhöjning af organistlönen. Men nu var
magistratens tålamod slut, och svaret blef »ord och inga visor»: »Efter såsom
han nu Absolute vedersakat den goda benägenhet och tillbudne
Honeur, som Hans Nåde (Landshöfdingen) med Magistraten honom
gunsteligen offererat hafver, neml. till att blifva Rådman, så må han ock
hafva detta sig till rättelse, att han aldrig skall härefter dertill komma
heller förhulpen blifva, ifall han sådant härefter skulle affectera,
hvarmed ock det af honom begärte Augment och tillökning på dess
organistlön skall vara honom aldeles afslagit.» — Som ett exempel på
Bredenbergs tvister med sina medborgare må följande anföras: Vid
rådstugan 1679 28/4 tilltalade han kornetten Bengt Bark, emedan dennes
pojke, då Bredenbergs hustru och hennes systerdotter, jungfru Anna
Clijsendorff en söndag gingo från högmässan i stadens kyrka, först
ryckt jungfru Clijsendorff i kläderna, och efter att hafva fått den
mindre fina anmaningen: »du bälghundh, weth thu intet huut?», kastat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
