Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stånd att ställa till med ett sådant upptåg. Georges har
alltid varit din överman.
Körkarlen har gått fram till den liggande och står och
betraktar honom. Hans ansikte är stelt och allvarligt. Det
är tydligt, att han inte vet vem han har framför sig.
"Det är ett par saker, som jag inte kan komma på det klara med i allt det här", tänker mannen. "Det ena är hur han har fått reda på att jag och kamraterna satt här i gröngräset, så att han kom på den idén att fara hit och skrämma oss. Det andra är, att han törs klä ut sig till en sådan där
Dödens körkarl, som han alltid har varit så rädd för."
Körkarlen lutar sig nu ner över honom, men alltjämt med
samma främmande uttryck.
— Han kommer inte att bli mycket glad, den där stackarn,
när han får veta, att han måste avlösa mig, hör mannen
honom mumla för sig själv.
Stödd mot lien, närmar han sitt ansikte mer och mer, och i nästa ögonblick känner han igen kamraten. Han böjer sig ända ner till honom, kastar otåligt undan den nerfallande
kapuschongen och ser honom in i ögonen.
— O, utbrister han med förskräckelse, det är David Holm,
som ligger här! Det var det enda, som jag trodde skulle bli
mig besparat.
— Nej, David, att det är du, att det är du! säger han och kastar i detsamma lien till marken och knäfaller framför den liggande. Under hela detta år, fortsätter han med stor
innerlighet och bedrövelse, har jag önskat, att jag skulle
komma i tillfälle att säga dig ett enda ord, innan det var
för sent. En gång var jag nära att kunna göra det, men du
stod mig emot, så att jag inte förmådde nå fram till dig.
Jag trodde, att det skulle lyckas mig bara en timme härefter, då jag blev fri ur min tjänst, men här ligger du
redan. Det är för sent nu att komma och säga till dig, att du ska ta dig i akt.
David Holm lyssnar till detta med oerhörd förundran. "Vad är det han menar?" tänker han. "Han talar ju, som om han vore död. Och när var det, som han var mig nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
