Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fråga honom: varför gjorde du mig sådan?
Liksom krukmakaren av ett och samma ämne gör
ett kärl till heder, ett annat till vanheder, så har
gud av den mänskliga naturens ämne format somliga
individer till kärl för sin vrede och bestämda till
fördärvet, andra till kärl för sin barmhärtighet och
till härlighet. Till yttermera visso formulerar Paulus
denna predestinationslära på följande sätt
(Romarbrevet 8: 28—30): »Men vi veta, att för dem som
älska gud samverka allting till det bästa, för dem
som äro kallade till hans uppsåt. Ty dem vilka han
förut känt, har han ock förut bestämt, att de skulle
vara lika hans sons bild, på det att han må vara
den förstfödde bland många bröder. Och dem han
har förut bestämt, dem har han ock kallat, och
dem han har kallat, dem har han ock rättfärdiggjort
och dem han har rättfärdiggjort, dem har han ock
förhärligat».
Pfleiderer menar, att man av de nu anförda
uttalandena endast kan dra den slutsatsen, att Paulus
har lärt ett förutbestämt nådaval med hänsyn till
de troende, men däremot icke med hänsyn till de
fördömda, såsom den Calvinska teologin lär. Det
enda ställe, som skulle kunna anföras för en sådan
tolkning (Rom. 9: 22), syftar enligt Pfleiderer icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
