Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vedergällning i form av lön och straff allt efter vars och
ens gärningar (Romarbrevet 2: 6, II Kor. 5: 10).
Med skäl kan man fråga sig, huru denna dom
rimmar sig med den i samma Romarbrev (8: 1)
framställda läran, att de kristna rättfärdiggöras genom
tron, så att det för dem ej mera ges någon
fördömelse. Att söka utjämna dessa motsägelser torde
emellertid vara tämligen meningslöst, redan av det
skäl, att hela Pauli andliga konstitution och
bildningsnivå ej var sådan, att logiska eller sakliga
motsägelser beredde honom några svårigheter [1].
Slutet på det hela blir sedan det, att Kristus
uppger sin härskarställning och underkastar sig fadern,
varefter gud kommer att bli allt i allt. Huru denna
senare programpunkt skall kunna realiseras under
förutsättning att det samtidigt med de saliga även
existerar fördömda, är som Pfleiderer framhåller ej
lätt att förstå, såvida man ej får anta, att de
fördömda äro hemfallna åt döden i den meningen, att
de upphöra att existera.
Sådana äro, i största korthet framställda,
grunddragen i Pauli teologi, som trots det att den även
upptagit vissa främmande element, till vilka vi längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
