Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristendomen i stånd att besegra icke blott de gamla
romerska statsreligionerna, utan också de
orientaliska religioner, i vilkas sällskap den gjorde sitt
inträde i Europa. Särskilt upplysande härvidlag
äro de forskningar, som på senare åren utförts av
Berlinteologen Harnack och den belgiske
religionshistorikern Cumont; det är huvudsakligen på dessa
båda auktoriteters arbeten, som den närmast
följande framställningen grundar sig.
Vilka voro de yttre faktorer som möjliggjorde
kristendomens raska utbredning? — så lyder den
första frågan, Harnack uppkastar, och en närmare
undersökning ger vid handen, att dessa faktorer
varit både många och verksamma.
Redan judafolkets starka utbredning utanför
Palestina var ett mäktigt hjälpmedel för spridningen av
en religion, som predikades i namn av Abrahams
och Moses’ gud. Och judar fanns det vid vår
tideräknings början i alla romerska provinser omkring
Medelhavet och Svarta havet, i Mesopotamien,
Babylonien, Medien och framför allt i Syrien och
Egypten, där deras antal vid denna tid synes ha
uppgått till ett par miljoner. Ett ännu viktigare
fortkomstmedel hade kristendomen i den allt sedan
Alexander den stores dagar pågående helleniseringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>