Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ligga dolda på marken, vidundren, som tumla
omkring på haven. Dock jag är för svag i anden
för att sjunga ditt lov, för fattig på ägodelar för
att bringa dig värdiga offer: ordens fullhet brister
mig för att säga, vad jag förnimmer av din höghet,
och därtill skulle icke tusen munnar, icke tusen
lungor, icke ett evigt flöde av outtröttligt tal räcka
till. Så vill jag blott söka fullgöra, vad en from,
men i övrigt fattig man förmår: evigt skall jag
bevara i det innersta av mitt hjärta och evigt hålla
för ögonen ditt gudomliga ansikte och din allra
heligaste makt.»
Den djupa innerlighet, varom denna hymn till
Isis bär vittne, gjorde sig även gällande inom de
andra orientaliska religionerna, innan de besegrades
och uppsögos av kristendomen. Och liksom den
ursprungligen primitiva läran mättades med filosofi
och bildning, så blev liturgin genomträngd av etiska
förutsättningar [1]. Ehuru man bemödade sig att
fasthålla traditionens kontinuitet, hade man
småningom omgestaltat dess innehåll. Liksom kultens
ceremonier så hade även de mest frånstötande
och lättfärdiga myter småningom förvandlats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
