Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den helige Augustinus (354—430), som än i dag, och
utan tvivel med full rätt, firas som en av den kristna
kyrkans allra främsta stormän. Augustinus påpekar,
hurusom i den heliga skrift kätteriet beskrives
som ett slags horsbrott, och hur det är ett mord
av värsta sort, ett mord begånget mot själen och
samtidigt en hädelse mot gud. På grund härav
måste kätteriet bestraffas, och om Nya Testamentet
ej erbjuder några exempel på att apostlarna använt
våld, så beror detta, säger Augustinus, därpå, att
på deras tid ännu ingen furste bekänt sig till
kristendomen. Men av Gamla Testamentets skrifter
framgår det tydligt nog, att så snart en gudsman
verkligen haft makt att bruka våld mot kättare och
avgudadyrkare, så har han också gjort det. Och
den, som tolkar skriften så, är samme Augustinus,
som om sig själv öppet bekänt: »jag skulle ej tro
evangelium, i fall icke den katolska kyrkans
auktoritet tvingade mig därtill». För Augustinus står
alltså kyrkan högre än evangeliet, med andra ord
kyrkan är religion [1], och i full samklang härmed
förklarar också Augustinus, att varken hjärtats eller
förnuftets krav, utan biskopen har att bestämma
människans tro; han förbjuder uttryckligen blotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
