Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varom här är fråga, redan med all kraft har fordrats
och på det teoretiska området även genomförts av
den germanska filosofins främste man, Immanuel
Kant. För Kant är tron på gud (och odödligheten)
ingalunda en betingelse för sedlighet; även om det
lyckades att bevisa existensen av ett allsmäktigt
väsen, vilket är omöjligt, så vore därmed icke
det ringaste vunnet för vare sig sedligheten eller
religionen [1]. För att äga sann religion, säger Kant,
måste man »ha mod att stå på egna ben»: endast
därför, att vi i vårt inre förnimma en stämma, som
bjuder oss att utan någon som helst hänsyn till
lön eller straff obetingat göra det rätta, endast
därför, att pliktens kategoriska imperativ i vårt inre
är en lika påtaglig realitet som stjärnhimlen över
våra huvud, endast härigenom blir religionen över
huvudtaget möjlig. Men den religion, som läres av
den kristna kyrkan, är enligt Kant endast till graden,
men icke till arten skild från den råaste
hedendomen: »att till sin egen fördel påverka den
osynliga makt, som råder över människornas öde, det
är en avsikt, som de alla hysa; endast i frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
